libero_brand-launch_pre-school-smile_desktop

Your child's self-esteem

Children who feel seen and accepted have a good chance of developing good self-esteem and becoming a confident person. But this isn't always enough. Here are a few specific tips on important day-to-day psychology.

Självkänsla är en persons känslor och tankar om sig själv. Vuxna och barn med låg självkänsla har en tendens att nedvärdera sig själva och att uppfatta information och handlingar från omgivningen som kritisk och negativ. Dålig självkänsla hänger tätt ihop med olika former av psykisk ohälsa och bidrar ofta till lidande senare i livet. Det är otroligt jobbigt och tärande att dras med en känsla av att man inte är något värd eller att man är sämre än andra. Eftersom man som förälder vill sitt barns bästa på alla plan har många som ett av sina viktigaste mål att ge sitt barn en god självkänsla att vila tryggt på genom livet. Men hur gör man egentligen det?

Självkänslans grunder

Ett barn som för det mesta upplever sig älskad, sedd och accepterad av omgivningen har stora möjligheter att utveckla en god självkänsla. Sen spelar såklart också personlighet, omständigheter och kompisar roll in i sammanhanget. Det kan vara skönt att veta att det inte hänger på de små detaljerna utan det handlar mycket mer om de stora dragen. Hur barnets tillvaro och samspel med föräldrar, pedagoger, andra barn och vuxna i barnets närhet, i allmänhet ser ut. Ordval eller enstaka händelser har ingen betydelse för utvecklandet av barnets självkänsla – så lätt är det inte att forma de små. Det är i stället graden av trygghet i livet och kvalitén i de nära relationerna som blir det som påverkar. Tillsammans då med barnets egna medfödda tendenser och stora, betydande händelser i livet.

Skillnad på självkänsla och självförtroende

Det är bra att veta att självkänsla och självförtroende är inte riktigt samma sak, även om de påverkas mycket av, och är sammanflätade i, varandra. Självkänsla kan beskrivas som den grundinställning man har till sig själv - hur stolt eller nöjt barnet är med sig själv som person. Självförtroende handlar istället om barnets tilltro till den egna förmågan, vad hen tror sig klara av att prestera. Det betyder att barnet kan ha ett gott självförtroende inom ett visst område, och ett sämre självförtroende inom ett annat.

Både självkänsla och självförtroende är två viktiga faktorer för hur man trivs och fungerar i livet - både för barn och vuxna. Ibland kan man som förälder nästan vara rädd för att ge beröm till ett barn, utifrån en tanke om att man då bara stärker självförtroendet och inte självkänslan. Men det behöver man inte vara orolig över, för det stämmer inte. Det är skönt och härligt för barn att känna att de klarar saker och är duktiga, den känslan smittar av sig även på självkänslan. Det man däremot kan tänka lite extra på är att ge bekräftelse för hur barnet är också, och inte bara för det hen presterar. Om det blir väldigt mycket fokus på prestationer kan det bli lite svårt för barnet att slappna av och bara vara sig själv. Självkänslan mår gott av att barnet får känna att det inte behöver vara duktig jämt för att vara älskad och respekterad - det räcker med att vara sig själv.

Hur stärker man ett barns självkänsla?

Att stärka sitt barns självkänsla är något man gör varje dag, i handling och ord. Här är fem handfasta råd att ta med sig.

  • Var fysiskt och känslomässigt tillgänglig för ditt barn. Bjud på närhet, kramar, ögonkontakt, småprat, skratt och skoj. Att ha härliga, nära stunder med sina föräldrar ger barnet en positiv känsla av sig själv – en upplevelse av att vara värdefull och speciell. Den kontakten betyder mycket mer för självkänslan än något annat.
     
  • Ha rimliga förväntningar på vad ditt barn ska prestera och anpassa kravnivån efter barnets utveckling och förmåga. Ingen mår bra av att misslyckas jämt, därför är det bättre att ställa krav på barnet som du vet att hen har en chans att klara av. Ifall allt ändå inte går så bra, gör ingen stor sak av det hela utan visa att du älskar barnet precis som det är.
     
  • Tillåt alla olika slags känslor. Om ett barn får ett vredesutbrott utan någon synlig anledning, bekräfta att du ser det och uppfattar att barnet är argt eller ledset. Försök trösta och visa empati - du behöver inte förstå för att respektera barnets känslor. Att ge barnet bekräftelse så det ser att andra bryr sig om även de jobbiga känslorna är bra för att bygga självkänsla.
     
  • När barnet gör fel - kritisera beteendet, inte barnet! Säg inte nedvärderande saker som ”nu var du dum” utan försök beskriva vad det var med beteendet som du inte gillade ”jag vill inte att du slåss”. Det tonläge du har mot barnet och hur du väljer att uttrycka dig i allmänhet, spelar roll för vad barnet kommer att tänka om sig själv.
     
  • Undvik att vara överdrivet kritisk mot andra och dig själv. Om du låter barnet höra att du ofta talar illa om andra så visar du att man ständigt måste vara på sin vakt och fundera över vad andra tycker om en själv, vilket kan skapa en onödig oro.

Faktagranskad av Tova Winbladh, legitimerad psykolog

Share article